Kategoriarkiv: Billig mat

Ny favorit: Råkostsallad!

Palsternacka. Morot. Rödbeta. Rivs i matberedare. 

 

  

Spannmålskött vs gräsbetat kött!

kött

Detta är en mycket intressant bild (från kostdoktorn.se). Till vänster: Spannmålskött. Till höger: Gräsbetat kött. Kors naturliga föda är gräs. När de istället matas med spannmål äter de snabbsmälta kolhydrater, får högt blodsocker och höga insulinvärden och en sjukligt hög fettproduktion. Precis samma effekt som man ser hos oss människor (och även hos övriga – t.ex. våra husdjur).

En liten lektion om matoljor, omega-3 och omega-6 och hur de påverkar vår hälsa

Produkt_6_ISO_WebImageOmega-3 och omega-6 är flytande fettsyror. Omega-3 återfinns idag främst i fet fisk, linfrön och kött från gräsbetande djur. Omega-3 dämpar inflammationer och motverkar sådant som kroniska inflammationer kan medverka till – bl.a. cancer, högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, acne, ledsmärtor och blodproppar. Omega-6 återfinns i vår dagliga diet främst i olika matoljor och är, så vitt jag och många andra kan bedöma, inflammationsframkallande. Främjar alltså allt det som omega-3 motverkar. Omega-6 tillsätts idag (i form av olika matoljor) i en lång rad livsmedel och kallas där för ”vegetabilisk olja” – margariner, buljong, pulversåser, pulversoppor, rostad lök, alla konserver med olja, all friterad mat, färdiga degar. För några år sedan rapporterade SvD om sambandet mellan omega-6 och den svåra tarminflammationen ulcerös kolit. Detta var såklart ingen slump.

Den billigaste oljan, och därmed den mest välanvända, är idag solrosolja. Det är solrosolja man hittar i alla konservburkar som t.ex. soltorkade tomater och sardiner. Det är i solrosolja som chips och pommes frites och allt annat friterat friteras i. Det är ofta solrosolja som gömmer sig bakom ”vegetabilisk olja” i var och varannan förpackad matprodukt. Detta gör det intressant att titta på förhållandet mellan omega-6 och omega-3. Stenåldersmaten innehöll sisådär proportionerna 1:1 mellan omega-6 och omega-3. Idag ser proportionerna helt annorlunda ut. Nedan följer proportionerna mellan omega-6 och omega-3 i några vanliga oljor (siffrorna kommer från Livsmedelsverkets hemsida):

Solrosolja 526:1
Sesamolja 103:1
Majsolja 60:1
Palmolja 33:1
Olivolja 12:1
Kokosolja 9:1
Sojaolja 7:1
Hampafröolja 3:1
Rapsolja 2:1
Linfröolja 0,3:1

Och här ser man alltså att solrosolja skiljer sig markant från övriga oljor. Den olja vi alla får i oss mest av. Jag skulle vilja kalla den för inflammationsframkallande. Den bästa olja vi kan äta är således linfröolja och därefter rapsolja. En annan faktor som gör att vi moderna människor får i oss än mindre omega-3 än tidigare generationer är det faktum att vi numera matar våra kreatur med spannmål – förr i tiden betade de gräs. Spannmål innehåller dessvärre en stor mängd omega-6 jämfört med omega-3. Gräs däremot innehåller mer omega-3 än omega-6. En avgörande skillnad. Således innehåller boskap som betat gräs mer omega-3 än omega-6 och boskap som matats med spannmål innehåller mer omega-6 än omega-3. Denna skillnad syns alltså även i den mjölk de producerar och även i deras kött. Man kan ju i ett vidare perspektiv såklart även tänka på hur boskapens hälsa påverkas av denna omvälvande skillnad i deras diet.

Idag är våra folksjukdomar som cancer, högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, ledsmärta, acne och tarminflammationer alla kopplade till kroniska inflammationer. Det eventuella sambandet med dagens matkultur är svårt att bortse ifrån. För övrigt blev jag överlycklig när jag häromdagen på NK i Stockholm hittade lättsaltade potatischips … friterade i olivolja.

Vetemjöl- och sockerkaka …

Läser senaste numret av Coops mattidning ”Mersmak” och förvånas över att man år 2014 fortfarande vidareförmedlar kakrecept som innehållet vetemjöl, socker, sirap, glass och sylt. Denna version enligt receptmakerskan ”så god att man blir snäll”. Har vi inte vidareförmedlat sådana hälsokatastrofer till recept i typ 50-60 år nu? Och var finns nyhetsvärdet i att socker, sylt och vetemjöl blir en god kaka? Den stora massan vill tydligen fortsätta att sockerknarka på ett varierat sätt och vill tydligen inte ta till sig statistik om skenande diabetes, demens, fetma, cancer, högt blodtryck och hjärt- och kärlsjukdomar. Men visst, på något sätt blir sockerknarkandet mer legitimt när man ju blott följer ett recept i senaste Coop-tidningen. #stenålder #förnekelse

IMG_8840.JPG

Flora med smör

Alla jag känner som äter Flora tror att margarin och smör är samma sak och jag skulle vilja höra deras tankeprocess när de ser den här reklamen …

IMG_8839.JPG

Diabetes i Asien och ”klimatsmart” mat …

I senaste numret av tidningen Diabetes publicerades en artikel om hur det pågår en explosion av diabetes i Indien. Indien, landet som äter mycket vegetariskt och mycket ris, hur kan det komma sig? Ja, den officiella förklaringen lyder att många är mer stillasittande nu jämfört med tidigare. Fast det tror ju inte jag. Jag tror att det har att göra med att deras (numera raffinerade) basmat består av bröd, ris och socker. Hela deras basmat består av sockerkedjor, och ändå tror man inte sockerhalten i deras blod har med sockersjuka att göra? Absurt! Hand i hand med diabetes går också hjärt- och kärlsjukdomar och även detta sprider sig som en löpeld i Indien. Hur man botar sin diabetes i Indien? Genom yoga och örter. År 2007 hade 110 miljoner asiater konstaterad diabetes. Med nuvarande takt kommer över hälften av världens diabetiker befinna sig i Asien år 2019. År 2025 beräknas Asien ha 180 miljoner människor med konstaterad diabetes.

Härommånaden hade vi på Länsstyrelsen besök av en kvinna från en lokal naturskyddsförening som höll en föreläsning om ekologiska fotavtryck. Det handlade om hur man äter klimatsmart. Hon refererade till Asien och speciellt Indonesien som föregångsland. Det är så vi ska äta för att rädda klimatet. Mycket ris, bröd och socker!

Och ris förresten. Ris odlas på åkrar täckta med vatten. De är konstgjorda våtmarker. Våtmarker är den enskilt största källan till metan i atmosfären. Metan är en växthusgas 21 gånger starkare än koldioxid. Lägg till det faktum att vi inte odlar ris i Europa. Det riset vi äter skeppas hit på dieselfartyg. Var finns det klimatsmarta i detta? Istället borde vi kanske sluta äta ris och odla skog på dagens risplantager istället? Träd suger upp koldioxid ur atmosfären. DET är klimatsmart!

Rostade och saltade pumpafrön!

Spara kärnorna från en pumpa. Skvätt på olivolja och salt och rosta i ugn. Perfekt naturgodis!

20140617-205333-75213592.jpg