Grönsaksbluffen som aldrig dör

22883980_10155150179587992_10941727_o

Jag har börjat prenumerera på tidningen ”Näringsmedicinsk tidsskrift” som jag uppfattat som en mycket seriös populärvetenskaplig tidning om kost och hälsa. En majoritet av redaktion har högre utbildning inom relevanta områden. Tidningen har funnits i flera decennier.

Häromveckan kom nr 6, sista numret för i år. Den första artikeln är skriven av ”skribenten” Pia Andrea. Hennes bakgrund presenteras inte. Artikeln är två sidor lång och har 33 referenser som listas på tidningens hemsida. Detta låter ju seriöst, eller hur? Artikeln heter ”Citronen – ett näringskalas”. I artikeln anges att citron är rikt på vitamin B1, B2 och B5 samt även innehåller järn, magnesium, fibrer, vitamin B6, kalcium, kalium, koppar och folsyra. Detta är faktiskt mycket imponerande – om det sant, vill säga.

Jag kollade upp detta i Livsmedelsverket databas över näringsvärden i mat som återfinns här: https://www.livsmedelsverket.se/livsmedelsdatabasenMatkalkyl.se har gjort en egen databas med data från Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas och på ett mycket enkelt och pedagogiskt relaterat näringsinnehållet till RDI (rekommenderat dagligt intag). Och jag inser att citron innehåller små, många gånger helt försumbara, mängder av ovan nämnda näringsämnen.

22906709_10155150179197992_166367483_o

Att frukt och grönsaker är näringsrika är en ”sanning” som man läser om i varenda hälsotidning nuförtiden. Det är som att tidens anda – där kött blivit en klimatbov – bestämt att frukt och grönsaker ska vara näringsrika. Varenda artikel jag läst om näringsinnehållet i frukt och grönsaker ljuger om deras ”höga” näringsinnehåll. Och jag läser samtliga hälsotidningar som finns på den svenska marknaden.

Hursomhelst. Jag hade mycket högre tankar om ovan nämnd tidning och jag blev väldigt besviken över deras låga ribba för vad som anses vara ”fakta”. Och de 33 källorna till en artikel på två sidor om citroners näringsinnehåll? Tja, de leder till hemsidor gjorda av amatörer alternativt företag som säljer hälsotillskott. Se referenserna här: http://www.naringsmedicinsktidskrift.se/referenser_frameset.html

Jag har kollat igenom källorna 1-11. Ingen har egna fakta utan på sin höjd använder de andra sidor som källor. Så vem kan man lita på när en tidning som Näringsmedicinsk tidsskrift har hittat sina ”fakta” genom att surfa runt via Google? Jag vet inte. Men Livsmedelsverket känns som en neutral och trovärdig part i sammanhanget, men allmänheten sitter nog knappast framför livsmedelsdatabasen. Nej, de läser de glättiga hälsotidningarna med vackra kvinnor på framsidan.

Så, jag skrev ett brev till skribenten ifråga. Nedan följer detta brev.

Hej,

Läste med stort intresse din artikel om citron i senaste numret av Näringsmedicinsk tidskrift. Det var en i mitt tyckte välskriven och intressant artikel. Jag funderar dock på näringen i citron och jämförde dina uppgifter med de uppgifter som Livsmedelsverket tagit fram och som via t.ex. via matkalkyl.se relateras till RDI (rekommenderat dagligt intag).

Du skriver att citron är rikt på tiamin, riboflavin och pantotensyra (mer känt som vitamin B1, B2 och B5). Enligt Livsmedelsverket innehåller 100 gram citron 3,6 % av det rekommenderade dagliga intaget för tiamin och 1,4 % av det rekommenderade dagliga intaget för riboflavin. Pantotensyra har de ingen data för.

T.ex. innehåller 100 gram solrosfrön 209 % av det rekommenderade dagliga intaget för tiamin. 100 gram vetegroddar innehåller 156 % av det rekommenderade dagliga intaget för tiamin. 100 gram griskött innehåller 86 % av det rekommenderade dagliga intaget för tiamin. Detta var bara tre exempel. 100 gram citron innehåller alltså 3,6 % av det rekommenderade dagliga intaget för tiamin. Är det verkligen korrekt att hävda att citron är rikt på tiamin?

Lever och njure från kreatur (ko, lamm, gris, ren) innehåller mellan 243 – 306 % av det rekommenderade dagliga intaget för riboflavin. 100 gram leverpastej innehåller 107 % av det rekommenderade dagliga intaget för riboflavin. 100 gram vetegroddar innehåller 71 % av det rekommenderade dagliga intaget för riboflavin. 100 gram grishjärta innehåller 71 % av det rekommenderade dagliga intaget för riboflavin. Jämför detta med 100 gram citron som alltså innehåller 1,4 % av det rekommenderade dagliga intaget för riboflavin. Är det verkligen korrekt att hävda att citron är rikt på riboflavin?

Jag sökte på de källor du använt gällande att citron är rikt på tiamin, riboflavin och pantotensyra (källa 5, 6, 7 och 8). Den första källan är en sida om tiamin hos svensktkosttillskott.se. Det är en återförsäljare av kosttillskott. På sidan ifråga upplyser de om varför tiamin är viktigt att få i sig. De skriver bl.a. ”tiamin finns främst i fullkorn och kött”. Ingenstans på denna sida nämns citron.

Din nästa källa är en sida hos hälsosidorna.se som handlar om riboflavin. De skriver bl.a. följande. ”Vitamin B2 – Riboflavin är ett vattenlösligt vitamin. Det finns i de flesta livsmedel, främst i proteinrik föda. Stor mängd i lever, vetegroddar och torrjäst. En hel del i sötmandlar och en del i övriga nötter och frön, kött, fisk, ägg, spenat, svamp, sojabönor, baljväxter, och spannmål. Finns även i mjölkprodukter som mjölk, fil och yoghurt. Mindre mängd i grönsaker, frukt och bär”. Ingenstans på sidan nämns citron.

Din tredje källa leder till en sida hos hälsosidorna.se som handlar om pantotensyra. De skriver bl.a. följande. ”Vitamin B5 – Pantotensyra är ett vattenlösligt vitamin. Det finns i de flesta livsmedel, stor mängd i lever, fullkorn och baljväxter. Även i torrjäst, vetekli, nötter, bananer, advokado, sirap, tomater och mjölk”. Citron nämns inte. De anger, precis som jag konstaterade ovan, att data för pantotensyra inte finns i Livsmedelsverket databas. De anger dock inte hur de vet vilka matprodukter som är rika på pantotensyra. Sidan har inga källor men innehåller länkar till svenskhalsokost.se som säljer kosttillskott.

Din fjärde och sista källa leder till sidan ”Food facts presented by Mercola”. Sidan säljer egna kostillskott. På sidan står bl.a. följande. ”Lemons are also a good source of thiamin, riboflavin, pantothenic acid, iron, and magnesium, and are an excellent source of fiber, vitamin B6, calcium and copper, as well as folate and potassium”. I en näringstabell för citron på samma sida anges lustigt nog näringsvärdet för järn i citron till 0%.

Sidan hos Food facts presented by Mercola har två källor. Båda leder till två artiklar skriva av forskare. Den första artikeln är från 2012 och har huvudrubriken ”Citrus limonin lacks the antichemotherapeutic effect in human models of breast cancer”. Den andra artikeln är från 2011 och har huvudrubriken ”Apoptosis-mediated inhibition of human breast cancer cell proliferation by lemon citrus extract.”. Artiklarna går inte att nå online men en sammanfattning för respektive artikel är gratis. För den första står det bl.a.: ”Both in vitro and in vivo results suggest that limonin could be beneficial for breast cancer patients undergoing chemotherapy”. För den andra står det bl.a.: ”This study provides experimental data that are relevant to the possible future clinical use of lemon extract to treat breast cancer”.

Om det är så att man i någon eller båda av dessa artiklar får ”bekräftat” att citron är rikt på pantotensyra (dvs. forskarna har gjort egna analyser) så bör du ha hänvisat till dessa artiklar, inte till sidan ”Food facts presented by Mercola”. Givetvis så krävs det ju upprepade tester med samma resultat av varandra oberoende forskare för att man ska få något ”bekräftat” i dessa sammanhang.

Vidare skriver du i artikeln: ”Vidare erbjuder citron järn, magnesium, fibrer, vitamin B6, kalcium, kalium och koppar” (detta är till synes kopierat från sidan hos Food facts presented by Mercola). Så låt mig nu gå igenom ämne för ämne och göra lite jämförelser:

Järn. Dina källor är nr 9 och/eller 10 i artikeln. Nr 9 är en sida hos Hälsotek.se men ingenstans på sidan nämns järn eller citron. Källa nr 10 leder till en sida om B-vitaminer hos Bristguiden.se. På sidan säljs kosttillskott. Ingenstans på sidan nämns järn eller citron. Nåväl, enligt Livsmedelsverkets databas innehåller 100 gram citron 0,7 % av det rekommenderade dagliga intaget för järn. Som jämförelse kan nämnas att 100 gram blodpudding innehåller 139 % av det rekommenderade dagliga intaget för järn. 100 gram torkat renkött innehåller 124 % av det rekommenderade dagliga intaget för järn. 100 gram pumpafrön innehåller 107 % av det rekommenderade dagliga intaget för järn.

Magnesium. Dina källor är nr 9 och/eller 10 i artikeln. Nr 9 nämner varken magnesium eller citron. Nr 10 nämner varken magnesium eller citron. Nåväl, enligt Livsmedelsverket innehåller 100 gram citron 2,4 % av det rekommenderade dagliga intaget för magnesium. Som jämförelse kan nämnas att 100 gram pumpafrön innehåller 144 % av det rekommenderade dagliga intaget för magnesium. 100 gram sesamfrön innehåller 93 % av det rekommenderade dagliga intaget för magnesium. 100 gram vetegroddar innehåller 77 % av det rekommenderade dagliga intaget för magnesium. 100 gram mandel innehåller 75 % av det rekommenderade dagliga intaget för magnesium. Cashewnötter innehåller 69 % av det rekommenderade dagliga intaget för magnesium. 100 gram knäckebröd av typen Wasa Plus innehåller 51 % av det rekommenderade dagliga intaget för magnesium. Detta ska alltså jämföras med 100 gram citron som innehåller 2,4 % av det rekommenderade dagliga intaget för magnesium.

Fiber. Dina källor är nr 9 och/eller 10 i artikeln. Nr 9 nämner varken fiber eller citron. Nr 10 nämner varken fiber eller citron. Nåväl, citron innehåller enligt Livsmedelsverket 2 % fiber. Detta kan jämföras med kakao som innehåller 34 % fiber. Vetekli Wasa Plus innehåller 24 % fiber. Kokosflingor innehåller 24 % fiber. Popcorn innehåller 22 % fiber.

Vitamin B6. Dina källor är nr 9 och/eller 10 i artikeln. Nr 9 nämner B6 men inte citron. Nr 10 nämner varken B6 eller citron. Nåväl, enligt Livsmedelsverket innehåller 100 gram citron 0,6 % av dagliga intaget för B6. 100 gram vetegroddar innehåller 130 % av det rekommenderade dagliga intaget för B6. 100 gram torkade tomater innehåller 99 % av det rekommenderade dagliga intaget för B6. 100 gram vetekli innehåller 96,4 % av det rekommenderade dagliga intaget för B6. 100 gram solrosfrön innehåller 89 % av det rekommenderade dagliga intaget för B6.

Kalcium. Dina källor är nr 9 och/eller 10 i artikeln. Nr 9 nämner varken kalcium eller citron. Nr 10 nämner varken kalcium eller citron. Nåväl, enligt Livsmedelsverket innehåller 100 gram citron 3,3 % av det rekommenderade dagliga intaget för kalcium. 100 gram parmesanost innehåller 173 % av det rekommenderade dagliga intaget för kalcium. 100 gram sesamfrön innehåller 123 % av det rekommenderade dagliga intaget för kalcium. Hårdost innehåller runt 100 % av det rekommenderade dagliga intaget för kalcium. 100 gram fetaost innehåller 78 % av det rekommenderade dagliga intaget för kalcium.

Kalium. Dina källor är nr 9 och/eller 10 i artikeln. Nr 9 nämner varken kalium eller citron. Nr 10 nämner varken kalium eller citron. 100 gram citron innehåller 6,9 % av det rekommenderade dagliga intaget för kalium. 100 gram kelp innehåller 375 % av det rekommenderade dagliga intaget för kalium. 100 gram kakao innehåller 176 % av det rekommenderade dagliga intaget för kalium. Torkade tomater innehåller 115 % av det rekommenderade dagliga intaget för kalium.

Koppar. Dina källor till att citron innehåller koppar är nr 9 och/eller nr 10 i artikeln. Nr 9 är en sida hos Hälsotek.se som handlar om koppar men ingenstans på sidan nämns citron. De skriver dock följande. ”Koppar finns i livsmedel som nötter, lax, honung, torkade bönor, svamp, hummer och rött kött”. Sidan saknar källor, men om man klickar sig fram till sidan ”Om Hälsoteket” kan man läsa följande. ”Källor till all information som finns i Hälsotek är hämtad från ett flertal externa webbsidor, böcker, tidningar mm.”. Sidan hos källa nr 10 nämner varken koppar eller citron. Livsmedelsverket saknar data för koppar.

Folsyra. Din källa till att citron innehåller folsyra är källa nr 11. Detta är en sida hos ”Green Med Info”. Sidan handlar förvisso om citron, men ingenstans på sidan nämns folsyra. Men OK, enligt Livsmedelsverket innehåller 100 gram citron innehåller 5,5 % av det rekommenderade dagliga intaget för folsyra. Som jämförelse kan noteras att 100 gram lever från t.ex. nöt, ren, lamm och gris innehåller över 1000 % av det rekommenderade dagliga intaget för folsyra. 100 gram vetegroddar innehåller 165 % av det rekommenderade dagliga intaget för folsyra. 100 gram vetekli innehåller 130 % av det rekommenderade dagliga intaget för folsyra. 100 gram äggula innehåller 130 % av det rekommenderade dagliga intaget för folsyra. 100 gram färsk spenat innehåller 101 % av det rekommenderade dagliga intaget för folsyra.

Summa summarum: Citron är inte rikt på tiamin och riboflavin. Källa för att citron är rikt på pantotensyra saknas. Citron innehåller försumbara mängder järn, magnesium, fiber, kalcium, kalium och folsyra. Källa saknas till att citron innehåller koppar.

Rubriken på din artikel är ”Citronen – ett riktigt näringskalas”. Om citron skriver Livsmedelsverket följande. ”Totalt 1 näringsämne av 19 i citron uppnår minst en tiondel av rekommenderat dagligt intag (RDI), vilket indikerar en väldigt låg näringstäthet, och produkten visar sig även vara mycket näringsfattig när alla ämnen räknas samman.”

Jag tycker din artikel i det stora hela är helt missvisande och rentav innehåller lögner. Att i en vetenskaplig artikel om citron ha med källor som 1) hänvisar till försäljare av kosttillskott, 2) i sin tur har källor eller 3) helt saknar källor trots att de inte utfört egna analyser känns inte trovärdigt på något sätt. Källor i vetenskapliga artiklar ska vara oberoende och neutrala i sammanhanget och inte i sin tur vara beroende av andra källor (då är det ju den andra källan som är källan – inte den förstnämnda?). De ska inte heller på något sätt dra ekonomisk vinning av den ”fakta” de presenterar. Kunskap om hur källor används och kunskap om vikten att vara källkritisk borde vara A och O när man skriver vetenskapliga artiklar.

Med vänliga hälsningar,
Emma Kihlberg

I sammanhanget vill jag dock också poängtera att det finns undantag. Grönkål och spenat är mycket näringsrika. Broccoli, gröna ärtor, mangold och brysselkål är ganska näringsrika. Sedan har vi förstås alla örter som är mycket näringsrika. Bär som blåbär, hallon, björnbär och jordgubbar är – hör och häpna – mycket näringsfattiga (men kan säkert innehålla mycket antioxidanter), däremot är physalis ganska näringsrika.

Annonser

Spenat- och salamipaj

Pajskal av 3 dl mandelmjöl, 0,5 dl sesamfrön, 1 msk fiberhusk, 50 g smör, 1 ägg, salt och peppar. Mixas till en degklump och plattas ut i en oljad pajform. Fyllning i denna version: En påse färsk spenat och ett paket strimlad salami. Stanning av 3 dl vispgrädde, 2 ägg, salt och peppar. Strö över riven ost. Gräddas i ugn cirka 40 min på 175 grader. 12270255_10153313182347992_341128267_n

Pumpagodis!

En pumpa är som en dubbel vinstlott – dels det goda kolhydratsnåla pumpaköttet och dels de otroligt goda och magnesium-, järn-, fosfor- och vitamin E-rika pumpakärnorna som man givetvis skvätter olja på, saltar och rostar i ugn och äter med stor njutning!

???????????????????????????????